Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Veteallergi kan växa bort

Vetefält
Publicerat 2020-10-07

Veteallergi och celiaki förväxlas ofta. Symtomen kan vara lika, men det är två skilda sjukdomar med olika mekanismer. Veteallergi är underdiagnosticerat, menar överläkaren Charlotte Söderman.

Veteallergi är en IgE-medierad födoämnesallergi mot veteprotein och ger symtom som hudutslag, astma, magont, kräkningar och i svåra fall anafylaxi. Vid celiaki eller glutenintolerans tål man inte de proteiner som finns i vete, råg och korn. Celiaki kan också ge magsmärtor, men är en autoimmun tarmsjukdom. Veteallergi ger symtom relativt snabbt efter förtäring, medan förloppet vid glutenintolerans är långsamt.

De två tillstånden blandas ofta ihop.

Charlotte Söderman. Foto: Kari Kohvakka

Charlotte Söderman

– Jag tror också att det finns patienter som har fått diagnosen IBS som egentligen är allergiska mot vete. Okunskap om veteallergi är stor, inte minst inom sjukvården. Fler borde screenas, säger ­Charlotte Söderman, överläkare vid Capio S:t Görans sjukhus och medlem i expertgruppen för mag- och tarmsjukdomar.

Inga säkra siffror

Veteallergi drabbar främst barn, och kan växa bort med åldern, men allergin kan också visa sig först i vuxen ålder. Symtomen kommer oftast snabbt efter att man har ätit vete eller andats in vetemjöl i luften. Allvarliga anafylaktiska reaktioner mot vete har rapporterats.

Omkring 2 procent av barn och unga i Sverige har celiaki. Det finns däremot inga säkra siffror på hur många som är allergiska mot vete. Internationella studier pekar på en prevalens på under 1 procent, men variationen är stor mellan olika åldrar och länder.

– Jag är övertygad om att det är en kraftigt underdiagnosticerad allergi, främst bland barn och unga. Det vore intressant med en studie som tittar närmare på detta.

Snabb allergisk reaktion
Veteallergi är IgE-förmedlad reaktion där specifika IgE-antikroppar binder till glutendelen i vete och utlöser en inflammatorisk kaskadreaktion.

Veteallergenet binder till allergenspecifika IgE-antikroppar och korslänkar dem, vilket leder till att basofila granulocyter och mastceller aktiveras och degranulerar. Då uppstår en snabb allergisk reaktion.

 

Källa: Läkartidningen

Remiss till BUMM

Vid misstänkt veteallergi tas blodprov för IgE i serum och plasma. Värden ≥0,1 kE/l är positiva. Barn under ett år remitteras till BUMM eftersom resultatet av IgE-test kan vara svårtolkat. Barn över ett år och vuxna får därefter träffa en dietist, som hjälper till att planera vetefri kost. Vuxna patienter kan behandlas inom primärvården. En allergisk reaktion behandlas med antihistamin och om det inte blir någon förbättring ges även kortison (betametason). Vid en akut anafylaktisk reaktion ska patienten söka akutvård.

Anna Bratt

Senast ändrad 2020-10-07