Symtom vid celiaki kan vara diffusa hos barn och unga. Trötthet, grinighet och nedstämdhet är ibland mer framträdande än besvär från mage och tarm. Barn med misstänkt celiaki ska alltid remitteras till barngastroenterolog.
Celiaki eller glutenintolerans är en kronisk autoimmun sjukdom som orsakas av att proteinet gluten i vete, råg och korn startar en inflammation som ger skador på tunntarmens slemhinna. Behandlingen är livslång glutenfri kost.
Närmare 2 procent av barn och unga i Sverige har celiaki.
– Det är en lurig sjukdom, som dessutom har bytt ansikte över tid. Därför är det många barn och ungdomar som inte får diagnos och behandling, säger Petter Malmborg, överläkare på enheten för mag- och tarmsjukdomar vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.
Ändrat ansikte
Han förklarar att ”lurigheten” ligger i att sjukdomen ändrat ansikte under de senaste decennierna. När celiaki tidigare mest drabbade småbarn var diarréer, kräkningar och viktnedgång de vanliga symtomen. I dag hittas sjukdomen mycket oftare hos skolbarn och ungdomar. Trötthet och nedstämdhet kan ibland vara mer framträdande än besvär från mage och tarm.
– I en nationell screeningsstudie från 2009 visades att tre av fyra 12-åringar inte visste om att de hade celiaki. Vi tror att flertalet av dessa barn skulle få ett liv med mer ork, stabilare psyke och bättre livskvalitet om de upptäcktes av barnsjukvården och tidigare fick påbörja en glutenfri kost.
Barn med odiagnostiserad celiaki kan få besvär av laktosintolerans som en följd av tunntarmssjukdomen. Ibland försenas diagnosen av celiaki eftersom läkare och familj övertolkar minskningen av magtarmbesvären som kan komma efter behandlingsförsök med laktosfri kost. När celiaki konstaterats och tarmen fått läka efter glutenfri kost tål barnen och ungdomarna oftast laktos igen.
Blodprov ska tas
Celiaki är vanligare hos barn och ungdomar vars syskon eller föräldrar har sjukdomen. Barn med autoimmuna sjukdomar (som typ 1-diabetes och tyreoidit ), immunbristsjukdomar (till exempel IgA-brist) och vissa syndrom (bland annat Downs syndrom och Turners syndrom) har ökad risk att drabbas. De flesta barn får sin diagnos i fem-tioårsåldern (se tabell, på nästa sida).
Vid misstänkt celiaki ska blodprov alltid tas för att analysera S-transglutaminasantikroppar (S-TGA) och totalt IgA (för att utesluta IgA-brist).
– Transglutaminasantikroppstesterna har hög känslighet, men det finns enstaka barn och ungdomar med celiaki som inte fångas in av testerna. Symtomen kan i sällsynta fall också uppträda innan antikroppsnivåerna stigit. Det är därför klokt att ta om provet vid misstanke om att utredningen görs i tidigt skede av sjukdomen, och att frikostigt remittera till barngastroenterolog om den kliniska bilden inger stark misstanke om celiaki trots avsaknad av höga antikroppsnivåer. Det är viktigt att barnets kost inte förändras under den här tiden, säger Petter Malmborg.
Vid mycket höga nivåer av transglutaminasantikroppar (över 70, det vill säga tio gånger över gränsvärdet 7) är diagnosen celiaki så säker att det oftast inte behövs göras någon biopsi för att diagnosen ska anses vara säkerställd.
Differentialdiagnoser
- Komjölksallergi
- Inflammatorisk tarmsjukdom
- Funktionella mag- och tarmbesvär
- Hypotyreos, hypertyreos
- Cystisk fibros
- Funktionell kortvuxenhet
- Leversjukdom
Källa: Viss.nu
Skador på tarmludd
Om antikroppstestet visar ett värde mellan 7 och 70 görs tunntarmsbiopsi under narkos för att undersöka barnets tarmslemhinna. Om det finns skador på tarmluddet anses celiakidiagnosen vara fastställd. Antikroppstester har i grunden förändrat utredningen av celiaki och cirka en tredjedel av alla barn och ungdomar får i dag sin diagnos utan tunntarmsbiopsi.
När diagnosen är ställd får barn och föräldrar träffa en dietist. Behandling vid celiaki är en livslång strikt glutenfri kost. Med rätt mat läker tarmluddet hos barnet inom sex till tolv månader.
Petter Malmborg poängterar att det är viktigt att barnet får sin diagnos av en barngastroenterolog.
– Det kan vara frestande att efter blodprovet ställa diagnos på vårdcentralen och ge rekommendationer om glutenfri kost. Men då kan barnet bland annat missa möjligheten att ingå i det nationella uppföljningsprogrammet för barn och ungdomar med celiaki och gå miste om ersättningar från olika försäkringar om inte diagnostiken följer de internationella utredningskriterierna. Barn som bor i Stockholmsregionen kan också få glutenfria produkter som mjöl, bröd och pasta förskrivna på recept fram till 16 års ålder, säger Petter Malmborg.
Anna Bratt
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad