Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Tänk tankar om katastrof

Publicerat 2019-03-11

En katastrof innebär en brist på resurser och det är personalen i vården som kommer att behöva välja vilka patienter eller problem som ska prioriteras. Krisen eller kriget kan komma även till Stockholm. Tänk tanken och öva redan nu, tipsade Johan von Schreeb, Kunskapscentrum katastrofmedicin, Karolinska Institutet, under Kloka listan forum.

Johan von Schreeb. Foto Kari Kohvakka.

Johan von Schreeb. Foto Kari Kohvakka.

– Terrorattacken på Drottninggatan var inte en katastrof enligt definitionen eftersom situationen kunde hanteras med tillgängliga resurser utan att vårdkvaliteten behövde sänkas. Förmodligen hade man kunnat hantera tio gånger så många skadade inom den tillgängliga sjukvårdsstrukturen. Ändå rapporteras det om undanträngningseffekter som kan ha påverkat den vanliga vården negativt, sa docent Johan von Schreeb som har lång erfarenhet av katastrofarbete med Läkare utan gränser och Världshälsoorganisationen.

Om en fara eller ett hot leder till katastrof beror på hur väl förberedda vi är och vilken sårbarhet vi har. I Sverige är faran för jordbävningar låg, tvärt emot i Japan. Men i Japan har man jobbat bort en stor del av sårbarheten genom att bygga byggnader på ett jordbävningssäkert sätt och genom att ständigt öva hela befolkningen på att ha beredskap för jordbävning.

En av Sveriges sårbarheter är en äldre befolkning som är svår att evakuera vid till exempel storm eller strömavbrott. Vi har sårbara IT-system och brist på erfarenhet och övning inför katastrof.
Ett krig eller en kris ger direkta effekter med döda och skadade människor och förstörda sjukvårdsinrättningar. Det kan leda till indirekta problem med brist på vanlig vård och mentala hälsoproblem.

– Det stora är ofta de indirekta skadorna. Primärvårdsläkare i Stockholm har en mycket stor funktion att fylla för att upprätthålla den
vanliga vården i händelse av katastrof.

Vården kommer att behöva arbeta med triage på tre nivåer vid en katastrof. På individnivå med ABCD och på gruppnivå med sortering och prioritering av människor. På folkhälsonivå är fokus på att minimera hälsorisker genom att se till att det finns mat, vatten, sanitet och så vidare, och samtidigt vård för de vanliga folksjukdomarna.

– Det här är etiskt utmanande för oss läkare som är vana att vårda individer, i situationer där vi verkar ha obegränsade resurser. Börja med att umgås med tanken på att katastrofen kan komma. Fundera på om det finns en plan för den på vårdcentralen och hur det är tänkt med uppgifter och roller och vilket material som finns till hands. Och öva. Så förbereder vi oss för katastrof.

Karin Nordin

Senast ändrad 2019-03-25