Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Njurskyddande läkemedels­behandling skyddar också hjärtat

Peter Bárány. Foto: Anna Molander

Peter Bárány, foto: Anna Molander.

Publicerat 2022-03-07

Nedsatt njurfunktion är en tung riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Målblodtryck bör vara <130/80. Behandling med RAAS-blockad och SGLT2 bromsar fortsatt njurfunktionsförsämring och skyddar därmed hjärtat. Statinbehandling är också ofta indicerat.

Kronisk njursjukdom – CKD

Den svenska förkortningen för kronisk njursjukdom har blivit det engelska CKD (Chronic Kidney Desease). CKD indelas i fem olika stadier. CKD 1–2 har eGFR över 60 över 60 ml/min/1,73m2 och samtidig albuminuri ska föreligga. CKD 3–5 med eGFR under 60 räknas som kronisk njursjukdom även om albuminuri saknas. Om mikroalbuminuri (3–30 mg/mmol) eller makroalbuminuri (>30 mg/mmol) föreligger ökar risken påtagligt både för njuren och hjärtat.

CKD är vanligt. Två tredjedelar av Stockholms befolkning tog ett kreatininprov 2006–2011. Analys av de provreslutaten visar att sex procent av alla prover hamnar i CKD 3–5, det vill säga motsvarar ett eGFR på mindre än 60. Detta gäller 68 964 individer. Cirka 55 000 av dessa har en samtidig hypertonidiagnos, 25 000 har en kardiovaskulär diagnos och 12 000 har en diabetesdiagnos. I Stockholm återfinner man cirka 25 000 patienter med ICD-10 koder för kroniska njursjukdomar. Sannolikt är det betydligt fler som borde får ICD-10 koden för kronisk njursjukdom: N18.9 för ospecificerad CKD och N18.1–5 för de olika CKD-stadierna. De flesta av dessa patienter utan ICD-10 diagnos finns troligen i primärvården.

RAAS-blockad och statiner

Njurfunktionen försämras med ålder och denna progress går fortare hos njursjuka. Prevention innebär att minska denna progredierande försämring. Även en liten bättring av försämringstakten är viktig. Att sänka blodtrycket till under 130 medför en klart långsammare försämringstakt. Målblodtryck för de flesta med kronisk njursjukdom är därför <130/80. I första hand bör man använda RAAS-blockad, det vill säga ACE-hämmare eller ARB. En tillfällig och övergående sänkning av eGFR ses ofta men försämringstakten minskar i det längre perspektivet.

– En tillfällig sänkning på mellan 30–50 procent kan man acceptera beroende på vilken nivå man utgår ifrån. Utgår man från ett eGFR på 20–40 får man vara mer försiktig och starta med en mycket låg dos. Detta gäller särskilt de sköra äldre patienterna. Även albuminurin bör minska så mycket som möjligt, säger Peter Bárány, ordförande i expertgrupp njursjukdomar.

Tabell: Stadieindelning av kronisknjursjukdom (CKD)

CKD är en stark riskfaktor för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom. Statiner oftast i låga eller medelhöga doser är väldokumenterat vid CKD. Rekommendation i Kloka listan är att alla över 50 år med eGFR mindre än 60 bör få statinbehandling.

SGLT2-hämmare – väldokumenterad behandling

Flera studier har visat att SGLT2 hämmare skyddar vid njursjukdom både med och utan diabetes. Läkemedlen kan nyinsättas åtminstone ned till eGFR 30. SGLT2-behandling ska i regel vara kombinerat med RAAS-blockad. För patienter som inte har diabetes är indikationen på Kloka listan kronisk njursjukdom med albuminuri mer än 30 mg/mmol som tillägg till RAAS-blockad.

I den stora DAPA-CKD studien inkluderades över 4000 patienter med ett eGFR mellan 25 och 75 där nästan alla var välbehandlade med RAAS-blockad. Patienterna hade olika grader av albuminuri. Det primära måttet på effekt var en kombination av död i njur- eller hjärtsjukdom, njursvikt eller en halvering av eGFR. Dapagliflozin (Forxiga) minskade detta med cirka 40 procent under knappt 3 år, från cirka 20 procent till 12. Det ger ett NNT på 19.

– Detta är en mycket effektiv behandling och studien fick avbrytas i förtid, säger Peter Bárány. En initial sänkning med 4 ml/min såg man i studien men det var förväntat. Vid låga eGFR är dock den blodsockersänkande effekten liten hos de som har diabetes. I studien såg man ingen ketoacidos hos patienter med ickediabetes.

– Njurprotektion och hjärtprotektion går hand i hand. Behandling av riskfaktorer som blodtryck, blodsocker och lipider är likartade vid bägge sjukdomarna. Risken för kardiovaskulär sjukdom ökar markant med sjunkande eGFR. Skyddar man njurarna så skyddar man också hjärtat, avslutar Peter Bárány.

Graf: Andel hypertonipatienter i Stockholm med blodtryck <140/90

Andel patienter som de senaste fem åren fått diagnosen hypertoni på den egna vårdcentralen och vars senast registrerade mottagningsblodtryck är <140/90, under de senaste 18 månaderna vid 202 vårdcentraler Stockholms län. Källa: Primärvårdskvalitet.

Christer Norman

Senast ändrad