
Foto: Yanan Li
Ett närmare samarbete mellan WeMind Haninge och primärvården gör att fler patienter med depression kan få rTMS som ett tidigt extra behandlingsalternativ.
Ledningen på WeMind Haninge har tillsammans med den centrala ledningen startat ett tätare samarbete med primärvården i närområdet. Målet är att ge patienter och läkare ytterligare ett behandlingsalternativ mot depression, utan krav på att patienten först uppfyller alla kriterier för specialistpsykiatri.
– Satsningen bygger på att det både kliniskt och vetenskapligt finns stöd för bättre effekt när behandling mot depression sätts in tidigt. De patienter som är aktuella har depression som inte svarat på sedvanlig behandling eller där sådan behandling av annat skäl inte är lämplig, till exempel om man inte tolererar antidepressiva läkemedel eller av ideologiska skäl inte vill ha läkemedel, säger Fredrik Wickberg, specialistläkare och ansvarig för rTMS-behandlingen på WeMind Haninge.
– Vi har haft ett begränsat antal patienter, men de bekräftar vår kliniska uppfattning: en tredjedel blir mycket bättre, en tredjedel något bättre och en tredjedel får ingen tydlig förbättring av sin depression, men kan få andra positiva effekter, till exempel bättre kognitiva förmågor, som på sikt kan påverka depressionen gynnsamt. En fördel är att några patienter som kommer för rTMS visar sig ha annan psykiatrisk samsjuklighet, till exempel neuropsykiatrisk, som vi kan upptäcka, utreda vidare och ta över från primärvården, säger Fredrik Wickberg.
Ansvaret för läkemedelsbehandling, sjukskrivning och liknande ligger kvar hos primärvården och patienten återgår dit efter avslutad behandling. Vid begränsad effekt kan patienten bli aktuell för överremittering till specialistpsykiatrin.
– Det finns tydliga instruktioner på Viss.se om vad som ska vara prövat i primärvården och vad en remiss bör innehålla. Vi har informerat på några vårdcentraler och enligt uppgift tas möjligheten att remittera för rTMS upp på samverkansmöten mellan primärvård och psykiatri, säger Fredrik Wickberg.
Hur stort är intresset för rTMS på vårdcentralerna och hur gör man för att remittera från primärvården?
– Min upplevelse är att intresset är stort, men att det känns osäkert att remittera till en behandling man inte känner väl till och tidsbristen gör att man ofta väljer ett mer vanligt spår. Vi har bara gjort vissa försök med de vårdcentraler vi samarbetar mest med, men administrativa hinder, till exempel kring läkemedel och sjukskrivning, försvårar utvecklingen. De här frågorna ligger över min beslutsnivå och vi har löst det pragmatiskt eftersom det inte handlar om särskilt många patienter, säger Fredrik Wickberg.
Behandlingen tar mellan 3 och 40 minuter
Vid behandling med rTMS (repetitiv transkraniell magnetstimulering) hålls en elektromagnetisk spole mot huvudet som ger snabba magnetpulser och påverkar nervceller i specifika hjärnområden.
Behandlingen ges oftast en gång per vardag under fyra veckor. En session tar cirka 3–40 minuter beroende på protokoll, och effekt ses ofta mot slutet av andra veckan.
rTMS är generellt väl tolererad med få biverkningar. Patienten är vaken, sitter upp och kan känna en knäppande eller stickande känsla över skalpen där spolen sitter.
Metoden används främst när läkemedel eller psykologisk behandling mot depression inte haft tillräcklig effekt, men kan ibland användas som förstahandsval vid återinsjuknande. Vid utebliven effekt bör andra behandlingsalternativ prövas. Socialstyrelsen rekommenderar att rTMS erbjuds personer med medelsvår till svår depression, oavsett vårdnivå.
Magnetstimulering testas på tonåringar
Forskargrupper i Uppsala och Stockholm samarbetar i det världsunika projektet
DONT-B-SAD, lett från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Studien utvärderar en ny, intensiv form av magnetsstimulering, acTBS (accelererad kontinuerlig theta-burststimulering), på ungdomar 13–18 år med svårbehandlad depression, inklusive bipolär depression.
Behandlingen består av mycket korta magnetstimuleringar flera gånger per dag under två veckor. Deltagarna lottas till aktiv behandling eller skenbehandling, och forskarna följer både depressionssymtom och hjärnfunktion med bland annat MRI, EEG och fNIRS. Målet är att undersöka om acTBS är säker och effektiv för unga, samt om hjärnans signaleringsmönster kan förutsäga behandlingssvar.
Filmtips: Kortdokumentären När inget hjälper: Magnetism ska rädda deprimerade tonåringar på SVT Play handlar om projektet DONT-B-SAD.
Nneka Magnusson Amu
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad

