Nikotinberoende i förändring – nya utmaningar för vården

Dagligrökningen minskar, men nikotinberoendet lever vidare genom snus, e-cigaretter, vapes och vitt snus. Det ställer nya krav på vårdens stöd och behandling.

Att cigarettrökning skadar hälsan och förkortar livet är välbekant för de flesta. Globalt är cigaretter ett stort folkhälsoproblem, men i Sverige har rökningen successivt minskat under de senaste decennierna. I dag röker omkring 5 procent av befolkningen dagligen, vilket är den lägsta andelen i Europa. Rökning är fortfarande vanligare i vissa grupper, till exempel hos personer med andra beroendetillstånd eller svår psykisk sjukdom, men utvecklingen går tydligt mot att allt färre röker över tid.

Nikotinberoende i bred bemärkelse har inte minskat i samma takt som cigarettrökningen. I Sverige är användningen av tobakssnus fortsatt utbredd, och under senare år har även andra nikotinprodukter ökat. Så kallade vapes eller e-cigaretter, och vitt snus, är i dag vanliga. Hälsoriskerna med dessa produkter är ännu inte lika väl utredda som för traditionella cigaretter. Mycket tyder på att riskerna är mindre allvarliga än vid cigarettrökning, men det är tydligt att man kan utveckla ett svårt nikotinberoende även med de nyare produkterna.

Behandling av nikotinberoende

Vid nikotinberoende rekommenderas i första hand enkel rådgivning, oavsett vilken typ av nikotinprodukt patienten använder (www.socialstyrelsen.se/enkla-rad-om-tobak). I korthet innebär det att man diskuterar nikotinanvändningen, hur den kan hänga ihop med patientens hälsoproblem och följer upp samtalet vid senare besök. Receptfria nikotinplåster eller nikotintuggummin kan också rekommenderas till den som vill sluta.

Om rådgivning och nikotinersättning inte är tillräckligt finns i dag flera receptbelagda läkemedel för nikotinberoende. Bupropion och vareniklin är sedan länge etablerade behandlingar, och under 2024 lanserades cytisiniklin som ett nytt alternativ. Cytisiniklin har liknande verkningsmekanism och klinisk effekt som vareniklin, men skiljer sig genom att rekommenderad behandlingstid är 25 dagar i stället för 12 veckor. Preparatet rekommenderas i Kloka listan sedan 2025 och används kliniskt i viss utsträckning. Den kortare behandlingstiden upplevs av många som en fördel.

Efter godkännandet av cytisiniklin i Sverige har vissa kliniska prövningar publicerats som ytterligare stärker det vetenskapliga underlaget. En amerikansk studie har visat tydlig effekt hos personer som använder e-cigaretter: drygt 30 procent uppnådde nikotinfrihet med cytisiniklin jämfört med 15 procent i placebogruppen. Vareniklin har visat liknande resultat i en randomiserad klinisk prövning och har sedan tidigare fungerat väl även vid snusavvänjning. Bägge preparaten tycks således ha god effekt för nikotinberoende i allmänhet, även om den registrerade indikationen endast är rökavänjning.

Med tanke på de omfattande hälsoriskerna vid tobaksanvändning är det viktigt att vården kan erbjuda bra stöd till patienter som vill sluta med nikotin, oavsett vilken produkt de använder.

Grafen visar att andelen personer som röker dagligen minskar över tid, medan snusanvändningen ökar något. I snusbegreppet ingår både traditionellt tobakssnus och vitt snus. Den ökning som syns under 2020-talet beror nästan helt på att fler använder vitt snus.

Joar Guterstam, överläkare på Beroendecentrum och docent vid Karolinska Institutet,
medlem i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för psykisk hälsa.