”Vi får fler träffsäkra remisser nu”

Även på Nacka rehabcentrum märks effekten av ett mer strukturerat samarbete med psykiatri och vårdcentraler. Remisserna håller högre kvalitet och patienterna får arbetsterapeutiska insatser tidigare i sin vårdprocess.

De tätare kontaktytorna med psykiatrin och vårdcentralerna har inneburit fler men bättre skrivna remisser till Nacka rehabcentrum. De skickas främst från verksamheter i Nacka, men även övriga Stockholm.

– Vi upplever att remittenterna mer och mer har kännedom om arbetsterapeutiska insatser och vad vi behöver i remissen. Det gör att patienterna kommer tidigare och vet varför de träffar en arbetsterapeut, i linje med Socialstyrelsens riktlinjer om tidiga insatser, säger Cecilia Lundin, arbetsterapeut på Nacka rehabcentrum.

Gemensamma remisskonferenser

Konkret går det till så att Nacka rehabcentrum får remisser från specialistpsykiatrin, psykiatrins utredningsenhet och vårdcentraler (främst läkare och psykologer). Patienterna kan även anmäla sig själva, ofta efter rekommendation från läkare eller psykolog.

– Sedan får vi en hel del internremisser från våra kollegor eller skickar själva remisser till samverkande enheter vid behov, säger Cecilia Lundin.

Sedan i våras har de gemensamma remisskonferenser med Johan Söderlund, psykiater, och Caroline Folkesson, psykolog, från specialistpsykiatrin i Nacka.

– Här lyfter vi arbetsterapeuter svårare patientfall där vi bedömer att patienterna behöver mer insatser än vi kan erbjuda. Tillsammans diskuterar vi om de är aktuella för specialistpsykiatrin eller om någon annan instans är bättre lämpad. De här träffarna har varit mycket givande och kommer att fortsätta framöver. Vi har också träffat psykosociala teamet på Boo vårdcentral vid något tillfälle för att tydliggöra våra verksamheter för varandra.

Åtgärder i grupp och individuellt

I arbetsterapeutens uppdrag ingår att kartlägga individens livsområden – basbehov, hemliv, sysselsättning, socialt liv och egentid. Det sker genom intervjuer och omfattar bedömning av kognitiva funktioner, framför allt exekutiva funktioner som tidshantering, planering och känsloreglering, och hur de påverkar personens dagliga aktiviteter. Det görs också en bedömning av patientens aktivitets- och energibalans. Därefter utformas relevanta åtgärder.

– Det sker dels i grupp, dels individuellt. Vi använder oss av gruppinterventionsmetoden Ha koll, som är utformad i USA och översatt till svenska. Individuellt handlar det om att prova ut strategier och kognitivt stöd för bättre struktur och balans i vardagen, säger Cecilia Lundin.

Hon konstaterar att de patienter som ger den arbetsterapeutiska behandlingen en chans brukar vara väldigt nöjda, eftersom de upplever att vardagen fungerar bättre än tidigare.

– De uttrycker att de blir sedda och hörda, får konkreta verktyg som gör skillnad och att gruppinsatsen ger värdefulla diskussioner med andra som har liknande svårigheter.

Nneka Magnusson Amu