Insulin – när behandlingen inte längre räcker till

NPH-insulin är medellångverkande insulin och finns i Kloka listan med preparaten Humulin NPH och Insulatard. De är fortfarande förstahandspreparat när insulinbehandling ska inledas vid diabetes mellitus typ 2 (T2DM).

– Oavsett samsjuklighet behöver många patienter förr eller senare insulinbehandling för acceptabel glukoskontroll berättar Anna Ugarph ­Morawski, distriktsläkare och ordförande för ­Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för endokrina sjukdomar:

– NPH-insulin är fortsatt förstahands­preparat på grund av sina beprövade resultat och gynnsamma pris. En lämplig första dosregim är att ge NPH-insulin till natten.

En nyhet på Kloka listan 2024 är att de långverkande insulinanalogerna Abasaglar 100 E/ml och Toujeo 300 E/ml har flyttat från specialiserad vård till basrekommendation, som andrahandspreparat vid insulinbehandling vid T2DM. De är ett viktigt alternativ om NPH-insulin ger återkommande hypoglykemier trots justering. För de mest sjuka äldre och för personer med T2DM utan samsjuklighet är det förordat när behandlingsmålet inte uppnås med NPH-insulin utan hypoglykemier.

Abasaglar och Toujeo, som båda är biosimilarer* till Lantus, har liknande prisbild. Priset är lägre än Lantus men dyrare än NPH-insulin. En förfylld injektionspenna på 5 x 3 ml kostar 476,18 kronor för Abasaglar 100 E/ml jämfört med Lantus 541,49 kronor. Toujeo som har högre koncentration per milliliter är att föredra till personer med höga insulindoser som då kräver lägre injektionsvolym. Anna Ugarph Morawski påpekar att dosen av Toujeo kan behöva ökas med cirka 10–18 procent vid övergång från insulin glargin 100 E/ml (som Lantus eller Abasaglar). Hon är också tydlig med att det inte är aktuellt att nyförskriva Lantus och att de som står på Lantus bör bytas över till en biosimilar. Vid byte kan det behövas justering av doser och instruktion för handhavande av ny injektionspenna.

Utöver den främsta fördelen med lägre risk för hypoglykemier, bedöms de långverkande preparaten vara kardiovaskulärt säkra, ge en modest men signifikant bättre HbA1c-reduktion än NPH-insulin och de kan även vara lämpliga inom hemsjukvården i och med få injiceringstillfällen.

Maria Ljungdahl