Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Patientfall SGLT2-hämmare

Patientfall

Publicerat 2024-03-05

Tre patientfall om SGLT2-hämmare.

"Maria"

60-årig kvinna med typ 2-diabetes sedan femton år. Hjärtinfarkt för tio respektive ett år sedan. Hjärtsvikt (HFpEF). Fetma med BMI 30. HbA1c 66 mmol/mol. Behandlas med metformin 500 mg 2x2. På grund av otillräcklig metabol kontroll i kombination med hjärtinfarkt, hjärtsvikt och övervikt erbjuds hon tillägg av en GLP1-analog eller SGLT2-hämmare. Hon föredrar tablett och sätts sålunda in på Jardiance (empagliflozin) 10 mg.

En vecka senare kommer hon in till akuten med central bröstsmärta och svaghet i benen. P-glukos 4,1 mmol/l, pH 7,22 BE -13, blodketoner 6,7 (ref <0,2; om >2,9 till akuten). Läggs in på IVA-vård för ketoacidos.

Pontus Curman, överläkare, Medicinkliniken, Ersta sjukhus:

Det framkom under vårdtillfället att patienten efter hjärtinfarkten ett år tidigare gått över till kolhydratreducerad kost med 7 kg viktnedgång på tre månader.

Hur hade denna ketoacidos kunnat undvikas?
– Om vi dragit ut patientinformationen från janusinfo.se hade patienten kunnat läsa att diet med lågt kolhydratinnehåll utgör en ökad risk för ketoacidos. Fråga din diabetespatient om eventuella dieter.

Highlights:

  1. Ha kännedom om risk för normoglykem ketoacidos (eDKA) vid behandling med SGLT2-hämmare.
  2. Definition eDKA: Typiska symtom, metabol acidos, pH <7,3, blodketoner höga, P-glu <11,0 mmol/l.
  3. Risk vid behandling med SGLT2-hämmare även hos patient med icke komplex typ 2 diabetes vid risksituationer.
  4. Risk för eDKA vid kraftigt kolhydratreducerad kost/LCHF.

"Kristina"

78-årig multisjuk kvinna kommer på extra besök till diabetesmottagningen. Hon är mycket orolig och har kraftig sjukdomskänsla. Tecken på uttorkning med nedsatt hudturgor. Blodketoner visar 0,7 (ref <0,2; indikation akut >2,9). I anamnesen: typ 2-diabetes, grav ischemisk hjärtsjukdom, kroniskt förmaksflimmer, hjärtsvikt, lätt njursvikt, återkommande anemi, PHPT samt osteoporos med kotkompression och smärtproblematik. För sin diabetes tar hon GLP-1 analog, SGLT2-hämmare, långverkande insulin samt måltidsinsulin. SGLT2-hämmare Forxiga (dapagliflozin) 10 mg insatt av hjärtläkare två månader tidigare på indikation försämrad hjärtsvikt, samtidigt som urindrivande sattes ut. Behandling med SGLT2-hämmare har prövats tidigare, men avbrutits på grund av ständigt recidiverande genital candida.

När hon nu kommer till diabetesmottagningen har hon avbrutit en längre utlandsresa på grund av kraftig sjukdomskänsla, hastig viktnedgång på 10 kg, upprepade hypoglykemier, ständig törst och nattliga miktioner och känner sig i princip döende. Eftersom patienten uppenbart mår sämre sedan insättning av SGLT2-hämmare utsättes detta. Vid telefonuppföljning en vecka senare känner sig patienten helt återställd.

Pontus Curman, överläkare, Medicinkliniken, Ersta sjukhus:

– Här förelåg ingen ketoacidos, men alla symtom på en sådan. Budskapet är: Vi måste följa upp våra patienter, inte sätta in ytterligare ett piller på listan för att sedan ses först på rutinkontrollen om ett år. Använd din kliniska blick. Varje individ vi träffar är unik och vi måste värdera riskfaktorer hos var och en. Föreligger förhöjd risk för eDKA, eller om patienten är att betrakta som skör som i detta fall, är det klokt att stämma av med patienten efter 2–4 veckor och gärna ta lite elektrolyter och krea samtidigt.

Highlights:

  1. Genital candida vanlig biverkan även hos män (risk för fimos).
  2. Stark indikation SGLT2-hämmare i detta fall: DM2, CVD, hjärtsvikt, njursvikt (dock ej albuminuri).
  3. Diffusa biverkningar, framförallt polyuri med intorkning, viktnedgång och uttalad sjukdomskänsla. Mycket lätt ketos. Ej bara eDKA att uppmärksamma.
  4. Följ upp riskpatienten efter insättning SGLT2-hämmare.

"Vera"

En 78-årig kvinna med tablettbehandlad hypertoni söker sig till vårdcentralen i juli på grund av trötthet, nedsatt aptit och viktnedgång. Blodtryck 105/70. Lab visar kreatinin på 150 µmol/l (80 förra året) och U-Alb/Krea kvot 9 mg/mmol. Då man noterar nytillkommet eGFR <60 ml/min/1,73m2 och lätt albuminuri trots ACE-hämmare, sätts hon in på SGLT2-hämmare. Två veckor senare inkommer hon till akutsjukhus dehydrerad med akut försämrad njurfunktion (kreatinin cirka 400 mikromol per liter). Njurfunktionen normaliseras efter seponering av ACE-hämmare och SGLT2-hämmare men aptiten förbättras inte. Gastroskopi beställs.

Peter Hemmingsson, biträdande överläkare Njurmedicin, Karolinska universitetssjukhuset:

Sannolikt förelåg redan från början prerenal njursvikt och dehydrering. Många patienter kan vid ett enstaka tillfälle uppfylla labb-mässiga kriterier för SGLT2-hämmare. De njurmedicinska kriterierna gäller dock bara vid etablerad kronisk njursjukdom, även om definitiv diagnos med njurbiopsi inte är nödvändig. SGLT2-hämmare kan precis som ACE-hämmare öka risken för prerenal njursvikt i samband med dehydrering.

Highlights:

  1. De njurmedicinska kriterierna i Kloka listan för insättande av SGLT2-hämmare har vidgats för individer med CKD men inte diabetes melllitus typ 2 (vid eGFR <60 ml/min/1,73m2 räcker mikroalbuminuri).
  2. Därmed extra viktigt att säkerställa att patienten verkligen har njurmedicinsk sjukdom.
  3. Glöm inte prerenal njursvikt.

Martina Junström

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad