Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Alla opioider kan vara beroendeframkallande

Publicerat 2018-04-05

Förskrivningen av opioider är för hög i länet, särskilt vid icke-cancerrelaterad smärta. Det anser Stockholms läns läkemedelskommitté som nu förtydligar hur opioider bör användas i årets upplaga av Kloka Listan.

Kvinna som tar tablett.

Vid akut smärta är det främsta målet smärtlindring medan det vid långvarig smärta framförallt eftersträvas en förbättrad funktion och livskvalitet. För att underlätta för förskrivarna delas behandlingsrekommendationerna om opioidanalgetika in i tre delar under rubrikerna: Akut smärta, Långvarig icke-cancerrelaterad smärta och Cancerrelaterad smärta.

Akut smärta

Behandling med opioider vid akut smärta bör vara så kort som möjligt och kan ofta avslutas efter 3–5 dygn. Behandling i mer än två veckor är sällan befogad och risken för att utveckla ett beroende ökar därefter. Morfin rekommenderas i första hand. Vid besvärande biverkningar av morfin kan oxikodon prövas i andra hand. Anledningen till att oxikodon rekommenderas i andra hand är signaler som tyder på en något större risk för beroende med oxikodon jämfört med morfin.

Långvarig icke-cancerrelaterad smärta

Vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta är det sällan motiverat med opioider. Flertalet patienter blir inte smärtfria av läkemedel vid långvarig smärta, samtidigt som det finns risk för biverkningar och beroende. Istället blir icke-farmakologisk behandling betydelsefull. Fysioterapi med till exempel strukturerad träning/fysisk aktivitet, stretching, värme/kyla, avslappningsövningar och TENS är bra icke-farmakologisk behandling. Psykologiska metoder som KBT (kognitiv beteendeterapi) och ACT (acceptance and commitment therapy) kan också rekommenderas.

Cancerrelaterad smärta

Under rubriken cancerrelaterad smärta rekommenderas opioiderna morfin och oxikodon. När peroral behandling inte är lämplig kan fentanyl användas i specialiserad vård. Hydromorfon är ett alternativ när infusion av morfin eller oxikodon medför för stor volym. Basbehandling med paracetamol eventuellt i kombination med COX-hämmare bör också alltid övervägas.

Om överlevnadstiden förmodas vara lång bör annan behandling, som rekommenderas vid långvarig smärta, ges i första hand. Behandling med opioider blir ofta aktuellt i ett senare skede av sjukdomen.

Kombinationspreparat kodein + paracetamol

Kodein + paracetamol ska endast ges till patienter som inte tolererar COX-hämmare. Läkemedlet är svårdoserat eftersom omvandlingen av kodein till morfin sker i varierande grad hos olika individer. Effekten av paracetamol + kodein vid till exempel akut smärta är marginellt bättre än enbart paracetamol och sämre än kombinationen ibuprofen + paracetamol.

Kodein + paracetamol ska inte ges till patienter med psykiatrisk samsjuklighet eller vid risk för opioidberoende. Användning avråds också i Kloka Listan till barn under 18 år på grund av dödsfall hos barn som tonsillektomerats och behandlats med kodein mot smärta. Det finns risk för andningsdepression hos barn som ammas av kvinnor som behandlas med kodein. Eftersom kombinationspreparatet kodein + paracetamol är svårdoserat är det inte lämpligt till äldre.

Buprenorfinplåster har lyfts ur avsnittet Smärta och inflammation i Kloka Listan eftersom inga opioider rekommenderas vid långvarig ickecancerrelaterad smärta. Rekommendationen av buprenofinplåster finns dock kvar i avsnittet Äldre och läkemedel, eftersom det hos äldre i vissa fall kan vara indicerat med opioider även vid långvariga smärttillstånd.

Susanne Elfving

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad