Perifer artärsjukdom är en underdiagnosticerad
folksjukdom, som kraftigt ökar risken för hjärtkärlsjukdom och förtida död. Diagnosen ställs enkelt genom en mätning av blodtryck i arm och fot.
En svensk studie med 5 000 slumpvist utvalda personer över 60 år visade att var tionde hade perifer artärsjukdom utan symtom. Drygt var tjugonde hade benartärsjukdom med symtom (claudicatio intermittens). Alldeles för få av de drabbade identifieras och får behandling inom vården i dag. Det menar Thomas Kahan som är professor, överläkare vid Danderyds sjukhus och ledamot i expertgruppen för hjärt- och kärlsjukdomar.
– Det är ett underdiagnosticerat och farligt tillstånd, och vi kan göra bättre! säger han. Personer med perifer artärsjukdom är ofta över 60 år och kan vara symtomfria men ha hög risk för hjärt-kärlsjukdom. Många har ont i benen när de går, de kan ha svårläkta bensår, aterosklerotisk sjukdom eller hjärtsvikt. Diagnosen perifer benartärsjukdom ställs genom en enkel mätning av blodtryck i arm och fot med en dopplermätare. Man räknar sedan ut ankel/brakialindex (ankel/armindex) genom att dividera ankeltryck med armtryck. Ett index under 0,9 talar för arteriell insufficiens och ger 2–3 gånger ökad risk för tidig död. Några enkla frågor avslöjar symtom på sjukdom: till exempel muskelsmärtor i ett ben vid ansträngning, värk i ben som förvärras i högläge? Bleka kalla extremiteter?
Att behandla kronisk benartärsjukdom är inte svårt och kirurgi är sällan aktuellt, menar Thomas Kahan.
– Det handlar om förändrade levnadsvanor inom kost och motion, god glukoskontroll, rökstopp och gångträning. De behöver ofta erbjudas blodtryckssänkande medel och höga doser av lipidsänkande läkemedel. Vid behov kan man remittera patienten till en medicin- eller kardiologmottagning, säger han.
Anna Bratt
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad