Ge inte antibiotika i onödan vid rinosinuit
Anna Granath
I övrigt friska personer behöver sällan antibiotika för akut bakteriell rinosinuit. Allvarliga komplikationer är mycket ovanligt och antibiotika minskar inte risken för dessa.
Publicerat 2023-03-10
Under 2022 beräknas över 20 000 patienter ha diagnostiserats med akut rinosinuit på husläkarmottagningarna i Stockholms län.
– Enligt data från Primärvårdskvalitet får cirka 57 procent av dessa recept på antibiotika, säger Anna Granath, överläkare ÖNH, Karolinska universitetssjukhuset.
Hon menar att många av dessa recept sannolikt skrivs ut i onödan.
Diagnostik av rinosinuit sker utifrån anamnes, symtom och kliniska fynd. Näsan bör undersökas med främre rinoskopi för att bedöma förekomst av vargata. Sväll av med lokala vasokonstriktorer som till exempel oximetazolin (Nezeril) inför undersökningen. Använd pannlampa/spekulum eller otoskop med vid tratt. Datortomografi ansiktsskelett och bihålor anges visserligen som golden standard men kan inte göras på alla. ”Käkspolning” – punktion med spolning av maxillarsinus, utförs ibland av ÖNH-läkare. Indikationen är i första hand diagnostisk för utbyte av var för odling, men även smärtlindring.
– Vanligaste orsak är luftvägsvirus, framför allt rinovirus men även parainfluensa, influensa och andra virus. Vanligaste odlingsfynden vid akut bakteriell rinosinuit är Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae. Pneumokocker och streptokocker orsakar de mest aggressiva infektionerna, säger Anna Granath.
Följande faktorer talar för akut bakteriell rinosinuit: Aanamnes på förkylning i tio dagar eller mer, alternativt försämring efter fem dagar. Ensidig smärta, smärta i tänder, dålig lukt i näsan, purulent snuva. Temp >38 grader. Ensidig vargata i mellersta näsgången.
Rinosinuiter indelas enligt följande:
Akut viral rinosinuit (förkylning)
En vanlig förkylning ger en akut inflammatorisk reaktion i näsa och sinus och är per definition en akut viral rinosinuit. Symtomen försvinner på mindre än tio dagar.
Akut postviral rinosinuit
En försämring efter fem dagar eller symtom mer än tio dagar, men mindre än tolv veckor.
Akut bakteriell rinosinuit
En akut rinosinuit som orsakas av bakterier.
Kronisk rinosinuit
Symtom i tolv veckor eller mer. Förekommer med eller utan näspolyper.
Antibiotika sällan verksamt
Kliniska studier visar liten effekt av antibiotikabehandling vid akut rinosinuit. En Cochrane review av 15 randomiserade studier visar att endast 5–10 procent av patienterna tillfrisknar snabbare med antibiotika. Vid svåra symtom skall dock antibiotikabehandling övervägas. Patienter med nedsatt immunförsvar skall erbjudas antibiotikabehandling.
Behandling med avsvällande näsdroppar i max tio dagar, nässköljning med koksaltlösning och analgetika vid behov rekommenderas. Nasala steroider kan vara av värde vid säsongsbunden eller perenn allergisk rinit. Om antibiotika behövs är Penicillin V förstahandsval (1,6–2 g x 3 i sju dagar).
Vid terapisvikt bör diagnosen omprövas. Datortomografi sinus kan övervägas. Antibiotika bör endast bytas vid säkerställd diagnos. Då rekommenderas odling från mellersta näsgången.
– Vid misstanke om ovanliga komplikationer skall patienten remitteras till ÖNH-akut. Tecken på detta kan vara svullnad/rodnad kring ögat, mjukdelssvullnad i ansiktet eller pannan, kranialnervspåverkan eller tecken på meningit, avslutar Anna Granath.
Christer Norman
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad