Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Urinvägsinfektioner

Vad bör behandlas

Patienter med pyelonefrit ska alltid behandlas med antibiotika. Feber >38 °C, flanksmärta, frossa, illamående och kräkningar är klassiska symtom på pyelonefrit. Miktionsbesvär saknas inte sällan. Cirka en tredjedel av de äldre kan insjukna med kräkningar och diarré samt högt CRP och kan sakna feber, flanksmärta och leukocytos.

Patienter med symtomgivande cystit ska erbjudas behandling med antibiotika. Observera att plötslig trötthet, illamående eller balansproblem inte utgör tecken på cystit, liksom inte heller grumlig och/eller illaluktande urin.

Asymtomatisk bakteriuri, ABU, ska inte antibiotikabehandlas hos äldre.

ABU definieras som växt av samma bakterieart i en mängd av minst 100 000 kolonibildande enheter per ml urin i två konsekutiva prov från kvinnor eller i ett prov från män, men utan specifika symtom i form av sveda och trängningar, ska inte behandlas hos äldre (gäller även män och personer med diabetes). Bakterier i urinen ska dock behandlas inför urologisk kirurgi.

Urinstickor bör användas endast efter läkarordination, eftersom ABU är vanligt hos äldre.

I stort sett alla patienter som har en kvarliggande urinvägskateter, KAD, får bakterier i urinen inom en tvåveckorsperiod. Antibiotikabehandling blir aktuell först vid misstanke om febril UVI, alternativt vid påtagliga symtom från urinvägarna.

Det är viktigt att regelbundet ompröva indikationen för KAD eftersom en kvarliggande urinvägskateter påtagligt ökar risken att få febril UVI/akut pyelonefrit.

Icke-farmakologisk behandling

Kosttillskott, till exempel produkter som innehåller tranbär, saknar stöd för användning som profylax mot UVI.

Produkter innehållande tranbär, ofta i form av juice, har i många år använts för att förebygga och behandla urinvägsinfektioner. Det finns inget godkänt läkemedel/naturläkemedel innehållande tranbärsjuice eller extrakt av tranbär. Tillgänglig dokumentation ger inte tillräckligt stöd för rekommendation av produkterna som profylax mot återkommande UVI hos äldre. Patienter som behandlas med warfarin bör inte använda tranbärsprodukter på grund av interaktionsrisk.

Probiotika, särskilt laktobaciller, har prövats som profylax mot UVI. Effekt och säkerhet är bristfälligt studerade och förebyggande behandling kan därför ej rekommenderas generellt.

Vilka läkemedel bör användas

Pyelonefrit
Odla alltid före start av antibiotikabehandling och bevaka odlingssvaret. Risk för resistens!

ciprofloxacin (7 dygns behandling för kvinnor och 10–14 dygns behandling för män)

trimetoprim + sulfametoxazol (efter odlingssvar) i 10–14 dygn

På sjukhus är det indicerat med intravenös behandling med cefotaxim. Vid svår infektion (sepsis/septisk chock) ges ibland tillägg med engångsdos aminoglykosid.

På SÄBO kan det bli aktuellt att behandla pyelonefrit/febril UVI med ceftriaxon intramuskulärt för att undvika transport till akutsjukhus.

Cystit hos äldre kvinnor
nitrofurantoin (inte vid eGFR <40 ml/min) eller

pivmecillinam i 5 dygn

trimetoprim i 3 dygn kan vara ett alternativ. Används endast vid odlingsverifierat känslig stam.

Kvinnor med cystit ska lämna urinodling vid recidiverande infektioner eller vid tidigare UVI med resistenta stammar eller om det finns andra skäl att misstänka resistens. Äldre kvinnor med recidiverande cystit bör erbjudas förebyggande behandling med lokala östrogener.

Cystit utan feber hos män
nitrofurantoin (inte vid eGFR <40 ml/min) eller

pivmecillinam i 7 dygn.

Odla alltid före start av antibiotikabehandling.

Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/särskilt beaktas

Asymtomatisk bakteriuri ska inte behandlas med antibiotika! Antibiotikabehandling av ABU förbättrar inte urininkontinens och minskar inte heller incidensen av symtomgivande infektioner, utan kan eventuellt öka den.

Ciprofloxacin ska inte användas som ett förstahandsval vid behandling av cystit. Preparatet ska istället sparas till behandling av svårare infektioner som pyelonefrit, där få perorala behandlingsalternativ finns.

Ciprofloxacin, liksom andra fluorokinoloner, och cefalosporiner ökar risken för selektion av bakterier som bildar ESBL. Fluorokinoloner kan ge allvarliga muskuloskeletala biverkningar inkluderande senrupturer. Var god se varningar från nationella STRAMA samt Läkemedelsverket. Generellt gäller restriktiv användning av dessa preparat.


Observera att doseringen av urinvägsantibiotika som till exempel nitrofurantoin, ciprofloxacin, trimetoprim, cefalosporiner och aminoglykosider behöver anpassas till patientens njurfunktion.

Det finns inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att generellt rekommendera användning av metenaminhippurat (Hiprex) som profylax till patienter med återkommande cystiter.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Vid en bakteriell infektion ska rekommenderad längd på behandlingen följas för att få bästa effekt. Tillkommer ny information, till exempel ett odlingssvar, som gör att man inte bedömer tillståndet som en bakteriell infektion ska behandlingen avslutas.

Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2017


Läkemedelsverket. UVI - Urinvägsinfektioner i öppenvård. Behandlingsrekommendation 2017


Nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Information från Läkemedelsverket 2:2007


Ouslander JG, Shapira M, Schnelle J, Uman G, Fingold S, Tuico E et al. Does eradicating bacteriuria affect the severity of chronic urinary incontinence in nursing home residents? Ann Intern Med 1995:122.749-754


Abrutyn E, Berlin J, Mossey J, Pitsakis P, Levison M, Kaye D. Does treatment of asymptomatic bacteriuria in older ambulatory women reduce subsequent symptoms of urinary tract infection? J Am Geriatrics Society 1996:44:293-296


Nicolle L: Asymptomatic bacteriuria: When to screen and when to treat? Infect Dis Clin N Amer 2003:17:367-394


Nicolle L, Bradley S, Colgan R, Rice JC, Schaeffer A, Hooton TM et al. Infectious Diseases Society of America guidelines for the diagnosis and treatment of asymptomatic bacteriuria in adults. Clin Infect Dis 2005:40:643-655


Rodhe N, Mölstad S, Englund L. Asymptomatic bacteriuria in a population of elderly residents living in a community setting: prevalence, characteristics and associated factors. Family practice 2006:23:303-07


Hedin K, Petersson C, Widebäck K Kahlmeter G, Mölstad S. Asymptomatic bacteriuria in a population of elderly in municipal institutional care. Scand J Prim Health care 2002:20:166-68


Rodhe N, Englund L, Mölstad S, Samuelsson E. Bacteriuria is associated with urge incontinence in older women. Scand J Prim Health Care 2008:26:35-39


Phillips CD, Adepoju O, Stone N, Moudouni DK, Nwaiwu O, Zhao H et al. Asymptomatic bacteriuria, antibiotic use, and suspected urinary tract infections in four nursing homes. BMC Geriatr. 2012 Nov 23;12:73


Genao L, Gwendolen B. Urinary tract infections in older adults residing in long term care facilities. Ann Longterm Care. 2012 Apr;20(4):33-38


Sundvall PD, Ulleryd P, Gunnarsson RK. Urine culture doubtful in determining etiology of diffuse symptoms among elderly individuals; a cross sectional study of 32 nursing homes. BMC Fam Pract. 2011 May 19;12:36

Senast ändrad 2020-01-16