Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Klok läkemedelsbehandling för de mest sjuka äldre (MSÄ)

Hypertoni

Vad bör behandlas

Hypertoni är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och demenssjukdom. Den största absoluta riskreduktionen för hypertoniorsakad hjärtkärlsjukdom, t.ex. stroke och hjärtsvikt, ses vid behandling hos äldre. Specifika symtom saknas vanligen men diffusa symtom såsom yrsel, huvudvärk och trötthet kan förekomma.

Hypertoni är vanligt och prevalensen ökar kraftigt med åldern. En dryg tredjedel av den vuxna svenska befolkningen har en behandlingskrävande hypertoni. I höga åldrar är prevalensen mycket hög. Tillgänglig dokumentation stödjer värdet av antihypertensiv behandling av patienter upp till åtminstone 85-90 års ålder.

Rekommenderat målblodtryck är 130–139/70-79 mm Hg om detta tolereras väl. Hos de mest sjuka äldre kan det i många fall vara aktuellt att acceptera ett något högre blodtrycksläge.

Den enskilda individens nytta av antihypertensiv behandling ska särskilt noga övervägas i relation till övrig sjukdom Bibehållande av livskvalitet ska prioriteras före prevention till patienter med uttalad skörhet (CSF 6–7).

Anpassa behandlingen för att undvika symtomgivande ortostatisk hypotension. Mät blodtryck i liggande och stående.

Praktisk information om mätning av ortostatiskt blodtryck Pdf, 172.6 kB.

Beakta särskilt ortostatisk hypotension som ofta ses hos äldre, särskilt hos patienter med diabetes och andra tillstånd med autonom dysfunktion. Ortostatisk hypotension är särskilt vanligt vid isolerad systolisk hypertoni eller vid högt pulstryck. Mät blodtryck i liggande och efter en och tre minuter i stående och notera symtom.

Anpassa behandlingen (doser och val av läkemedelsklasser) vid behov för att undvika symtomgivande ortostatisk hypotension

Vilka läkemedel bör användas

Vid nedsatt njurfunktion kan doseringen av ACE-hämmare eller ARB behöva anpassas och njurfunktionen bör följas mer noggrant. Sätt ut ACE-hämmare/ARB tillfälligt vid intorkning.

Vid okomplicerad hypertoni rekommenderas

I första hand

ACE-hämmare (t.ex. enalapril, ramipril) eller angiotensin receptorblockerare (ARB) (t.ex kandesartan, losartan)

och/eller

Kalciumantagonist (t.ex. amlodipin)

och/eller

Diuretikum av tiazidtyp (t.ex. bendroflumetazid (Salures), hydroklortiazid (t.ex.Esidrex). Vid kraftigt nedsatt njurfunktion (eGFR <30 ml/min/1,73m2) är furosemid att föredra. Beakta risk för hyponatremi.

Betablockerare (metoprolol) är inte förstahandsval vid okomplicerad hypertoni men är lämpligt som tillägg eller vid vissa andra samtidiga sjukdomar (t.ex. ischemisk hjärtsjukdom, kronisk hjärtsvikt, arytmier).

Vid behandling av hypertoni vid diabetes mellitus bör ACE-hämmare eller ARB ingå.

Vilka läkemedel bör användas med försiktighet/undvikas

Vid nedsatt njurfunktion kan doseringen av ACE-hämmare eller ARB behöva anpassas och njurfunktionen bör följas mer noggrant. Sätt ut ACE-hämmare/ARB tillfälligt vid intorkning.

Kombinera inte ACE-hämmare och ARB.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Vid nedsatt njurfunktion kan doseringen av ACE-hämmare eller ARB behöva anpassas och njurfunktionen bör följas mer noggrant.

Kombinera inte ACE-hämmare och ARB.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Den absoluta behandlingsnyttan av blodtrycksbehandling ökar med ålder och hjärt-kärlsjuklighet. Hos de mest sjuka äldre ses inte sällan en sjunkande blodtrycksnivå och antihypertensiv behandling kan då reduceras/ sättas ut beroende på aktuell blodtrycksnivå och symtom. Så länge patienten inte har besvärande biverkningar som begränsar (till exempel ortostatism) eller är i terminal fas ska blodtrycksbehandling behållas.

Individuellt blodtrycksmål för mest sjuka äldre. Evidens 2016

Boström Bengtsson K, Carlberg B, Claesson K, et al. Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel – bakgrundsinformation och behandlingsrekommendation. Information från Läkmedelsverket 2014;25:1-61.

Benetos A, Bulpitt CJ, Petrovic M, Ungar A, Agabiti Rosei E, Cherubini A, et al. An Expert Opinion From the European Society of Hypertension-European Union Geriatric Medicine Society Working Group on the Management of Hypertension in Very Old, Frail Subjects. Hypertension. 2016 May;67(5):820-5.

Materson BJ, Garcia-Estrada M, Preston RA. Hypertension in the frail elderly. J Am Soc Hypertens. 2016 Jun;10(6):536-41

Correa A, Rochlani Y, Khan MH, Aronow WS. Pharmacological management of hypertension in the elderly and frail populations. Expert Rev Clin Pharmacol. 2018 Aug;11(8):805-817

Whelton PK, Carey RM, Aronow WS, Casey DE Jr, Collins KJ, Dennison Himmelfarb C, et al. 2017 ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines. J Am Coll Cardiol. 2018 May 15;71(19):e127-e248

Williams B, Mancia G, Spiering W, Agabiti Rosei E, Azizi M, Burnier M, et al. 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. Eur Heart J. 2018 Sep 1;39(33):3021-3104

Williams B, Mancia G, Spiering W, Agabiti Rosei E, Azizi M, Burnier M, et al. 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. Eur Heart J. 2018 Sep 1;39(33):3021-3104

Mancia G, Kreutz R, Brunström M, Burnier M, Grassi G, Januszewicz A, et al. 2023 ESH Guidelines for the management of arterial hypertension The Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Hypertension: Endorsed by the International Society of Hypertension (ISH) and the European Renal Association (ERA). J Hypertens. 2023 Dec 1;41(12):1874-2071

Senast ändrad