Förstoppning

Icke-farmakologisk behandling

Se till att patienten får i sig tillräckligt med vätska, dvs ett normalt vätskeintag. Det finns inget stöd för att ett överintag av vätska har en positiv effekt. Se över läkemedelsbehandling som kan orsaka förstoppning. Fysisk aktivitet efter förmåga.

Vilka läkemedel bör användas

I första hand

Osmotiskt verkande medel

Laktulos
Även för långtidsbruk. Färdig beredning i liten volym, lätt att svälja. Ger mer gasbildning än nedanstående alternativ.

Makrogol + elektrolyter (till exempel Movicol, Laxiriva, Movicol) Även för långtidsbruk. Verksamt vid upplösning av feklom. Använd alltid förebyggande laxantia som behandling i samband med opioidbehandling. Laktulos eller maktrogol + elektrolyter rekommenderas.

I andra hand

Bulkmedel
Sterkuliagummi (Inolaxol)
Plantago ovata (Vi-Siblin, Vi-Siblin S)

Ej vid opioidbehandling. Kan användas för långtidsbruk och tolereras då ofta väl. Kan användas även vid diarré då överflödig vätska i tarmen binds och avföringen blir fastare. Adekvat vätskebehandling är viktigt.

Om patienten redan har välfungerande behandling med bulkmedel kan behandlingen fortsätta trots att det inte är förstahandsval vid nyinsättning.

Tilläggsbehandling vid behov

Peristaltikstimulerande läkemedel kan användas som tilläggsbehandling vid svårbehandlad förstoppning.

Laurylsulfat (Microlax)
Natriumpicosulfat (Cilaxoral, Laxoberal)

Se Opioidinducerad förstoppning.

Vilka läkemedel/kombinationer bör användas med försiktighet/undvikas

Risker med laxantiaterapi är bland annat elektrolytrubbningar. Dehydrering kan uppkomma.

Bulkmedel ska inte användas som laxermedel under behandling med opioider på grund av risk för ileus.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Utvärdera alltid effekten av laxantia och ändra/avsluta behandlingen om utebliven effekt eller biverkningar.