Vaccinationer

Det finns knappast några riktade vaccinationsstudier mot målgruppen mest sjuka äldre. Det finns ändå vetenskapligt underlag för att ju äldre människor är desto sämre är vaccinationssvaret (oftast mätt som antikroppar), även om individuella skillnader alltid förekommer.

Många infektionssjukdomar drabbar äldre med underliggande sjukdomar mycket hårdare med ökad morbiditet och mortalitet som följd. Återkommande exempel är säsongsinfluensan, pneumokockinfektioner samt TBE. Därför finns det särskilda skäl att vaccinera de mest sjuka äldre och i vissa fall rekommenderas ett förstärkt vaccinschema för att optimera vaccinationssvaret. Det finns inga hållpunkter för ökad andel vaccinationsbiverkningar hos sjuka äldre.

Sammanfattningsvis är vinsterna med att vaccinera äldre större än farhågan att vaccinationssvaret är sämre. Även en mindre effekt kan göra sjukdomen lindrigare eller förebygga vård på sjukhus.

Följande vacciner är särskilt aktuella

Influensavaccin
Influensavaccin: påfyllnadsdos varje år från 65 års ålder.

Pneumokockvaccin
Från 65 års ålder rekommenderas en dos pneumokockvaccin (kolhydratvaccin Pneumovax).

Vid vissa immunsuppressiva sjukdomar rekommenderas även pneumokockkonjugatvaccin (Prevenar 13).

Upprepade vaccinationer rekommenderas inte för personer som är immunkompetenta, utan enbart för dem som också rekommenderas konjugatvaccin.

Följande vacciner ingår inte i läkemedelsförmånen utan bekostas av patienten

TBE-vaccin
När vaccination påbörjas efter 50 års ålder ska grundvaccinationen innehålla en extra dos.

Bältrosvaccin
Expertgruppen för vaccinationer i Region Stockholm rekommenderar att detta vaccin övervägs till dem som fyllt 65 år.

Stelkrampsvaccin
Det är framför allt äldre kvinnor som riskerar att vara helt oskyddade. Äldre personer bör tillfrågas om sitt stelkrampsskydd och erbjudas grundvaccination om de helt saknar skydd. Grundvaccinerade personer ska erbjudas en boosterdos om det gått mer än 20 år sedan föregående dos.